0-9 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Titel: 388 Arletta Avenue
Utgivningsår: 2013
Regissör: Randall Cole
Medverkande: Nick Stahl, Mia Kirshner, Devon Sawa m fl
Distribution: Njutafilms

Nick Stahls privatliv verkar vara lika kaotisk som i 388 Arletta Avenue. Drog- och familjeproblem har trasslat sönder hans liv och ifjol rapporterades han försvunnen i flera dagar. Skönt nog visade det sig att han hade lagt in sig på rehabiliteringshem. Får hoppas han besegrar demonerna och kommer upp hel och ren på banan igen. Killen har stor talang och i Carnivàle var han briljant. Måste fan dra en bild därifrån snabbt innan vi kör vidare här. En riktigt skön serie som gick i graven på tok för tidigt.

I 388 Arletta Avenue brottas han inte med drogproblem men söker desperat efter sin försvunna fru (Mia Kirshner ). Paret har filmats dygnet runt av en okänd stalker som riggat dolda kameror och mikrofoner i såväl deras hem som i bilen och på arbetsplatsen. Man följer händelserna ur kameraperspektivet vars information stalkern använder för att bryta ned förhållandet och Stahl. Och det är när frun försvinner som infernot börjar.

Övervakningsperspektivet och found foootage-prylen har vi tröskat igenom ett gäng gånger men här har regissören gått all-in med hela paketet. Det ska han ha ett par omrörda drinkpinnar för. Övervakningen sköter vi ju annars själva rätt bra i vardagen med alla synkade appar, gps:er, sökningar etc. Har lite panoptikonparanoia så ni får ursäkta. Kan inte med den där Orwell-skiten.

Jag tycker att det var ett intressant grepp att ur stalkerns synvinkel följa det febrila sökandet och den mentala kollapsen av en välkammad man mitt i karriären med en del oväntade prylar i bagaget. Iscensättningen funkar och känns autentisk men samtidigt blir det lite filmisk fantasiprodukt. Men sånt köper jag.

Jag saknar Frantic-nerven och filmen håller upp intresset till stor del tack vare Stahls övertygande på-gränsen-sammanbrotts-lirande. Huvudrollskaraktären är tokviktig i sådana här rullar och killen har helt klart rätt inlevelse och känsla för att bära upp anfäktade karaktärer. Precis som Ben Hawkins i Carnivàle. Ska inte dumpa några spoliers men kan tycka att han borde haft lite bättre koll på läget. Ett överraskande slut ger extrapoäng till 388 Arletta Avenue.

– Stefan Särnefält

[youtube_sc url=”http://www.youtube.com/watch?v=o_UOHrQNTwE” rel=”0″]