Nu har Statens Medieråd kommit med sin rapport om våldsamma datorspel och aggression. Slutsatsen är att det inte går att belägga att det finns något samband mellan spelande och aggressivt beteende.

När Statens Biografbyrå gick i graven och den statliga filmcensuren försvann i fjol tog tog nybildade Statens medieråd över som kontrollinstans med uppdraget ”att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan”. Nu har Medierådet granskat den forskning som studerat sambandet mellan datorspelsvåld och fysiskt våld hos unga. Man har tittat närmare på drygt 100 studier och även om det går att se ett statistiskt samband mellan aggression och våldsspel går det inte att belägga att spel orsakar våldsamt beteende. Rådet kritiserar forskningen som man menar ”lider av allvarliga metodologiska brister”.

Kritiken från Medierådet skjuter in sig på att man använt sig av olika mått på aggression där kopplingarna mellan spelande och våldsamt beteende är luddiga samt ofta negligerat att studera de bakomliggande faktorerna till aggressiva beteenden. Ni kan läsa hela rapporten på Medierådets hemsida här.

Visst känns vindarna igen från den klassiska videovåldsdebatten på 80-talet där filmer som Motorsågsmassakern fick klä skott och stå till svars för merparten av våldet i samhället. Då var debatten oerhört ensidig och en viss tillnyktring får man väl lugnt säga har skett på området. Men frågan vad som är hönan och ägget känns evig. Att barn inte ska spela spel med 18-årsgräns behöver inte nämnas. Problemet är väl att ålderskontroller numera faller i samma hål som Alice och i trasiga familjeförhållanden är det tyvärr mycket som faller mellan stolarna. Som alltid måste man ta hänsyn till en mängd faktorer i sådana här frågor och inte utpeka en som roten till all ondska. Att ropa på förbud har aldrig varit någon framkomlig väg när det gäller film och spel. Vi får se vad hjärnforskaren Martin Ingvar svarar på Medierådets rapport.