Without Warning

0-9 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Titel: Without Warning
Produktionsår: 1980
Regissör: Greydon Clark
Manus: Lyn Freeman, Daniel Grodnik m fl
Medverkande: Jack Palance, Martin Landau, Cameron Mitchell m fl
Distribution: Njutafilms

Kanske ett av historiens mest osannolika filmprojekt kan man läsa på omslaget. Njuta är duktiga på att spänna slangbellorna bakom buskarna och rota fram obskyra citat ur forntidsgravarna men kolla in det här innan ni tömmer latrintunnorna över budbäraren:

  • Oscarsvinnarna Jack Palance och Martin Landau i huvudrollerna
  • Specialeffekter av trefaldigt Oscarbelönade Greg Cannom (Benjamin Buttons otroliga liv)
  • Enligt Arnold Schwarzenegger förlagan till Rovdjuret
  • Samma person som spelade Rovdjuret spelar monstret i filmen
  • Dean Cundy (som filmade John Carpenters klassiker samt storfilmer som Jurassic Park och Tillbaka till framtiden) står för fotot

Lägg till den flerfaldige allroundskådespelaren Cameron Mitchell på det och ni har en Guldbaggevinnare. En kille som förtjänar att bäras som en kung i en bärstol genom ett harem. Tyvärr en jävligt liten roll men ändå. Mannen som i min värld gick från västernhjälte i tv-serien High Chaparral till sinnessjuk verktygsmördare och poliskommissarie i porrfilm. Det var en rejäl chock. Ett hårt slag i solarplexus. En kung som föll i en lerpöl med baken naken i vädret. Man undrar hur fan kunde det gå så jävla utför med karln. Nåväl, hans pluskonto förtjänar ändå hyllningskörer. Kunde både göra en av världens bästa giallo Blood and Black Lace och det underhållande rymdspektaklet Supersonic Man. Men ingen skugga över porrdeckaren Dixie Ray. Kanske en av de bästa porrfilmerna som gjorts rent konstnärligt. Förenade det bästa från porren och konsten om du frågar Knud ”drängen i Fäbodjäntan” Jörgensen (men jag har hunnit inte fråga än).

Tillbaka till recensionsfilmen då. Den har totalt flugit under min radar. Och det är det rätt mycket som gjort iofs. Förutom vintageporren då. Den plockar jag som King Kong plockar flygplan på Empire State Building. Bara omslaget kan få den mest fanatiske domedagspredikant att bränna sig själv levande på bål. Som ni ser ovan ett gäng glupska flygande tefat-munnar med huggtänder redo att sätta tänderna i en skrikande tjej. Skulle också kunna va en frikyrkobrud med ett gäng pastorer med obehandlade könssjukdomar i hasorna. Filmomslagen var helt klart bättre förr.

Hur som helst. Hela den där skådespelartrojkan Mitchell, Palance och Landau har skrämt skiten ur mig på olika sätt under min uppväxt. Mitchell har vi ju redan betat av. Men säkert nån old fart som minns Palance diaboliska Dracula-tolkning som visades på SVT i början av 80-talet? Killen som gav uttrycket ”blickar som mördar” ett ansikte. Och Martin Landau drog jag igenom i recensionen av Månbas Alpha-boxarna häromåret. Ett av avsnitten gav mig överjävliga mardrömmar. Men det var inte på grund av Landau ska jag erkänna.

Without Warning följer det klassiska rymdinvasionsmönstret där hotet smyger sig in från vildmarken till civilisationen. I det här fallet bensinmacken och baren. Utomjordingarna är någon form av flygande blodsugare som ser ut som små köttiga minipizzor med tentakler. Men de har en större boss lurande i buskarna som är en fena på singla sina undersåtar som frisbees och som ser hela mänskligheten som potentiell föda.

Det är lite småkul på ett knasigt sätt och ibland (men bara ibland) är det också lite drag i filmen men vore det inte för persongalleriet och Rovdjurs-referensen skulle den garanterat ha försvunnit i vhs-glömskans hav. Jag älskar verkligen när gamla storstjärnor dyker upp i b-rullar. Finns nåt hoppfullt över det där. Lirar också fint med filmens tema. Gudar som kliver ner från Olympen och äter små oskyldiga barn. Kanske inte en helt perfekt liknelse men den får duga.

Mitchell spelar en vapenfixerad bondlurk som är ute på en jakttur med sin hunsade son och ryker rätt snabbt tyvärr. Han är för jävlig helt enkelt. Hade kunnat bli nåt av hans karaktär med en bättre manusförfattare. Palance bensinmacksföreståndare med böjelse för uppstoppade djur ser ut som en sinnessjuk skurk men är filmens hjälte. Men bäst är Martin Landau som gör en helvrickad paranoid ex-militär med en jävligt sjuk frisyr som misstänker typ hela omgivningen för att vara förklädda utomjordingar. Hans utseende är klippt och skuret för galenskap. Han borde gjort fler såna här roller. En annan halvbekant dåre är Neville Brand, känd från bland annat Tobe Hoopers Eaten Alive och Studio S-klippet där han hugger en man i halsen med en lie och brister ut i ett vansinnigt skratt. En kille som skulle få hela det svenska politiska ledarskapet att framstå som respektabelt. Fast här är han lugn som en filbunke och håller ordning på Landau. Kul det med. Han har också ett jävla utseende den karln.

För att sammanfatta det här långa spektaklet till recension då. En småkul och charmig film men utan ett galet utseende så blir det ingen omelett. Usel liknelse det med men jag kom inte på nåt bättre i skrivande stund. Cheers!

– Stefan Särnefält

[youtube_sc url=”https://www.youtube.com/watch?v=1-ziYjpf08k”]