Mats Strandbergs 5 bästa rysare 2013 (Engelsforstrilogin)

Nä, 2013 är knappast ett år jag kommer att minnas för lysande skräckfilmer. ”Evil Dead”-remaken var en besvikelse (föredömligt geggig men totalt ospännande), ”Insidious 2” blev för mycket av allt jag gillade med ettan, den nya ”Texas Chainsaw Massacre”-filmen förtjänade varenda sågning och ”Lords of Salem” dödade mitt sista hopp om Rob Zombie. 2013 var också året med hopplösa titlar som ”The Last Exorcism 2” och ”Haunting in Connecticut 2: Ghosts of Georgia”.

Men några guldklimpar fanns det allt. Här är mina fem favoriter (med en disclaimer: jag har inte hunnit se lika många skräckfilmer som vanligt det här året, eftersom jag varit gisslan i Engelsfors)

5. V/H/S 2
Geggigt och groteskt, en gottepåse för de inbitna skräckfilmsfantasterna.

4. World War Z
En film jag gillade mot min vilja. Jag älskade boken, och på sätt och vis är filmatiseringen framför allt en förlorad chans att göra något enastående. Men efter alla omskrivna problem bakom kulisserna blev resultatet överraskande bra. Påkostad popcornskräck som funkar finfint – i alla fall om du lyckas svälja några av de tröttaste katastroffilmsklyschorna (själv HOPPADES jag att zombierna skulle mumsa i sig Brad Pitts jobbiga barn).

3. You’re Next
En blodig bagatell som blandade ”Scream” och Norén-drama. Mysskräck för bakissöndagar.

 2. Curse of Chucky
Ett återseende som var ännu kärare än jag kunnat ana.

1. The Conjuring
Äntligen kom den! En 70-talsdoftande skräckfilm med extra allt! Som utnyttjade varenda skrymsle i ett spökhus för att skrämma livet ur oss! Här finns demoner, knarrande dörrar, onda dockor, spöken och husdjur som stryker med helt i onödan – ja, det blir lite för mycket, men jag älskade det: The Conjuring är som en kärleksförklaring till haunted house-genren.

Bubblare: Carrie, Stoker, Sinister